5..4..3..2. sista dagarna innan 2012.

Ja måste apa efter min kompis och gå igenom hela årets 2011 månader med dess händelser. :)

Januari började perfekt på taket av Hansa-kvarteret. Därpå följde mega(lyckade)bileet för Joels 18-födis, och jag hann till Sverige för att hälsa på Milli också.
Februari var fyllt av ABI-grejer, fester, kryssning osv. Och så åkte jag till Thailand för att njuta av värmen.
I Mars va de nollausbileet, o mest typ ba fester + läsning till inträdesproven, dvs. Suomen kielioppia ulkomaalaisille.
I April for Michu till Frankrike till en månad, så vi hade hennes farewell-brunch. Senare under månaden hade vi också Moondagsfesten som var ganska jees.
Maj vi började maj med en bakis av vappen, och fortsatte på en veckas semester till Turkiet with the girls. :>
I Juni tog vi studenten och fick första gången ha vita mössan på. Vi firade midsommar på Camis lande och jag började jobba på Hotel Strandbo igen.
I Juli jobbade jag, vi började renovera i vår nya kämppä, och på den lediga tiden hade vi tid att med Joel vara på deras lande och på Rowlit.
I Augusti hade vi personalfest på Klinten. Vi flyttade sakerna till kämppän och njöt av sista lediga dagarna.
I september började vi vänja oss till att gå i skola igen. Jag fyllde 19-år och hade födis-tuparin.
Oktober var det mycke studiefester, man lärde sig känna nya människor och Cami hade en random fest.
November började det kallna, vi väntade oss en vinter som aldrig kom. Milli var i Finland och jag träffade henne + familjen. Vi började också jobba med musikalprojektet Solhällan.
December hade vi dansföreställning som ja hade vänta på efter att ha haft en så lång paus. Mycket skolarbete och mycket musikalarbete. Julen kom utan snö, men var lyckad ändå. Och nu väntar vi på det nya året. Och ett år som skall firas. <3

Dehär e vad ja nu kan komma ihåg av det gågna året. Mitt minne är however inte de bästa. :P

Laughter.

Ja har börja titta på människors skratt. Nån sa nångång att människan är vackrast då hon skrattar. O ja har börja märka de också. Och ja talar nu int bara om vackraste utseendemessigt, men de finns en liten stund då man skrattar då man påriktigt kan se nån sorts lycka i den människan.
Jag kan se på ett TV-program eller en film och se människor skratta påriktigt, o ja får nästan tårar i ögonen. Men de finns ett specialfall där ja märker de tydligast. Då Joel skrattar o ja ser dendär blicken vill ja bara säga hur mycke ja älskar honom. Ja älskar då människor skrattar. :) O då dom påriktit skrattar ordenligt. För de finns en stor skillnad på att "skratta" och skratta. :) O ja hoppas verkligen att "nauru pidentää ikää", fö va sku nu va bättre än de. :)
Och fast man ibland är lessen och känner sig för att gråta så hjälper de ändå oftast då man får skratta. Man blir int på bättre humör än de. Själv hade jag en lite lessen dag idag, men ändå fösöker ja hålla mej positiv, o se på allt bra i livet. :)

 

Jul, jul, strålande jul.

Har haft en underbar jul. :) I två dagars tid har jag varit med familjen, sjungit julsånger, öppnat presenter och framför allt ÄTIT! Ja älskar jultiden, och som mamma sa, man behöver int ha små barn för att julen ska vara en stor sak. Vi va nog lika ivriga ändå. :)
Och igår efter att ännu ha ätit mera julmat tog jag mej till Ronja för att sen tillsammans med de andra ta oss till baren för att sheikka. :> De va en annorlunda med rolig kväll! :)

Noh, idag hade pojkarna bestämt sig för att spela poker, fast ja blev bjuden tackade jag nej. Jag kom  hem, tände några ljus, satte mej i soffan och satt på julklapps CD:n Renée Fleming - Darkhope, som jag fått av Jockes föräldrar. Sen tog jag mej till duschen bara för att komma tillbaka till samma ställe. <:) Ganska skönt.
Fast förstås sku de va helt kiva att ha lite sällskap. Men får se va kvällen för med sig. :)

Nya julkläder.

Hanna i paket.



Jag och min kämppis, Karin.

Jag och min syster, Anna.

Studentfest.

Ska o fira Noke som äntligen får sin studentmössa.

Ett leende...

...kan göra mycke. Det kan dölja känslor som ingen anar. Och fast jag hur berättar hur jag påriktigt kännerförstår ingen det... för att jag kan le. Och då kan ju sakerna inte vara så dåligt. Nå, kanske dom int e.